Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.

Animal-assisted therapy had its large breakthrough in the 1960-ties when a psychiatrist named Boris Levinson discovered the great advantages of involving animals in the treatment of patients. Therapy with animals involves that animals are used in a systematic way, in a person's process of treatment. The most distinguished companion animal used within this area is the dog, but horses, cats, rabbits, birds, dolphins and the most common farm animals are used in animal-assisted therapy. Most animals that are to be used for this specific purpose need to be trained in order to maintain their physical and mental health, but also to minimize the risks for the people that are involved. Most studies within this research area are focused on the positive effects on the patients and less on the effects on the animals.

Background: Animals have been shown to have a positive effect on people. The nursing science approach says that a person can experience well-being despite illness. The positive attributes of animals can be used in health care to help ill people experience well-being. An animal-assisted intervention can be a form of activity or therapy involving pets (AAA / AAT) or horses (EAT).Aim: The purpose of this study was to elucidate how animals in health care promote well-being for people with long-term illness.Methods: Literature review based on fourteen original scientific articles, with both qualitative and quantitative approach.Results: The compilation of the results led to four main categories with two subcategories respectively. These were: Physical aspects with subcategories Physical well-being and Bodily functions; Psychic aspects with subcategories Psychic well-being and Reduced psychiatric symptoms; Existential aspects with subcategories Quality of Life and Safety; Social Aspects with subcategories Social behavior and Relationships.Discussions: Review and discussion of the selected method.

The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård.Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling.

Background: With increasing age follows higher risks of conditions and illnesses which can cause a decrease in health and wellbeing. A meaningful social environment can positively impact the physical health of older people. Dogs are increasingly being used for different purposes within health care and animal assisted therapy aims to improve people?s physical, social, emotional and cognitive function.Aim: The purpose of this study was to determine the effects of animal assisted therapy on older people?s health and wellbeing.Methods: A literature review where searches for academic articles in databases PubMed, Cinahl and PsychInfo were performed. The searches resulted in 14 articles which were selected for further review.

ABSTRACT Background: Aging and losing cognitive and physical functions is difficult. To also be affected by dementia means that you lose some part of your identity and the ability to take care of yourself. It is important to find alternative, non-pharmacological ways to increase health for the elderly and those who are affected by dementia. When dogs are used for therapeutic purposes in health care it is roughly divided into two different forms; AAA (Animal Assisted Activity) and AAT (Animal Assisted Therapy). AAI (Animal Assisted Intervention) is also used as a term, in which AAT is included.

Bakgrund: Antalet patienter med ångest ökar och orsakar ofta ett lidande för patienten. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar att lindra detta lidande. Olika djurterapier förekommer i vården för att behandla olika besvär, till exempel Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT).Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken påverkan djur har på patienters ångest. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie baserad på kvantitativa studier(n=12).Resultat: I samtliga studier framkom en sänkning av ångest vid djurterapier och i sju av studierna var det en statistiskt säkerställd sänkning. Resultatet visar främst en sänkning hos patienter som vårdas inom psykiatrin men även patienter inom den somatiska vården påverkades positivt av djuren.Diskussion: En sänkning av patienternas ångest visar att djur inom vården har en lugnande inverkan.

Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients? health. Animals have potential for use in nurses? health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy.Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients? health.Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review.

This study focuses on the use of animals in social work from the perspective of social workers. The purpose of this study is to examine social workers? experiences of animal assisted social work and how social workers view the integration of animals in various fields of social work. The research is based on a qualitative method and four semi-structured interviews were conducted with social workers. The theories incorporated in the study are Attachment Theory and Sense of Coherence (SOC).The following results are presented: Social workers are considered to have a more comprehensive understanding of clients compared to their associates who do not hold a degree in Social Work.

Background: Pet therapy has existed as a concept since 1964 when the American child psychologist Boris Levinson coined the term. Nowadays Animal Assisted Activity (AAA) and Animal Assisted Therapy (AAT) are both recognized concepts, and with progressed research the science of pet therapy increases.Purpose: To summate the most recent science in pet therapy (therapy dog) research with focus on physical, psychical, and social effects.Methods: Literature study/review with descriptive design, research on 21 articles published from year 2003 and onward. Articles used in the study were chosen through beforehand decided criteria, subject to quality rating, and summated in an overview. The main results were summated and presented in similarities and differences.Results: The main result of the summation was that important results could be measured in each of the three fields of research. Physical/physiological effects: pain relief, differentiated results on vital signs, and increased activity.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följande frågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundar som ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- och terapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatet pekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av de metoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- och terapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bästa.

Bakgrund: Äldre på boende idag kan känna att de saknar sociala interaktioner med vårdpersonal, familj eller vänner. För att uppleva god livskvalitet krävs bland annat trygghet, sociala interaktioner och aktiviteter. Djur kan användas som behandlingsmetod i vården i form av Animal-Assisted Activity (AAA) och Animal-Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sällskapsdjurs betydelse för äldres livskvalitet på äldreboende. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie.

This study focuses on the use of animals in social work from the perspective of social workers. The purpose of this study is to examine social workers? experiences of animal assisted social work and how social workers view the integration of animals in various fields of social work. The research is based on a qualitative method and four semi-structured interviews were conducted with social workers. The theories incorporated in the study are Attachment Theory and Sense of Coherence (SOC).The following results are presented: Social workers are considered to have a more comprehensive understanding of clients compared to their associates who do not hold a degree in Social Work.